total förstörelse

Bloggen är väl till för att skrivas i? Eller?
I så fall har jag misskött mig ordentligt. Men jag vet inte rikigt om jag har den skrivarlusten som jag borde. Nu om någon gång så borde jag sprudla av ord och låta fingrarna snabbt slå på tangenterna. För ja jag slår på tangenterna och har fått höra oändligt många gånger att jag slår så hårt att man kan tro att jag vill slå sönder någonting. Kanske är det omedvetet mål jag har, att en dag stolt kunna säga att jag skrev så mycket att mitt tangentbord gick sönder. Att lämna ett spår av min existens.. även om spåret består av ett gammalt trasigt tangentbord.

När jag tänker efter så har jag nog redan uppnått mitt mål. Mitt tangentbord gick ju trots allt sönder tidigare i år. Kanske berodde det egentligen på att det var väldigt gammalt och slitet, men jag tänker intala mig själv att det var tack vare mig. Att jag med egen kraft skrev sönder ett gammalt tangentbord. Att min konst, mitt innersta och mina ofta ganska så förvirrande tankar som flyger omkring som små papperstussar i huvudet lämnade sitt hem och hejdlöst slog sönder varenda liten tangent. en efter en. Tills det inte fanns kvar något annat än total förstörelse.